HISTORIA
Ombord på R/K Hans Hansson samlades sommaren 1995 ett gäng sjöfartsintresserade personer med ambition att skapa ett sjöfartsmuseum i staden. Närvarande var bl.a. Stefan Nilsson, Lars Sonesson, Bert Nilsson, Leif "Beij"Nilsson, Håkan Christiansson, Per Grönlund, Jan-Åke Olsson, Bertil Palm, Kalju Soomus och Benny Arfvidsson.
Närvarande var även Lars E Fränngård såsom representant för Malmros Sjöfartshistoriska Stiftelse.
En interimsstyrelse bildades med Benny Arfvidsson som ordförande.
Föreningens namn blev Trelleborgs Sjöfartsmusei vänner och bestämdes vara en opolitisk förening med ändamål att bevara och för allmänheten visa vårt kulturella arv av sjöfart och fiske inom kommunen.
Genom medlemmarnas engagemang skall samlingar av kuriosa föremål, tavlor, fotografier, dokument och fartygsmodeller samt filmade och bandade skildringar av sjöfartens och fiskets dagliga liv och villkor visas i Trelleborgs Sjöfartsmuseum
I det så kallade Tryckarehuset på Hamngatan 10, som de båda utgivarna av Trelleborgs Allehanda Adolph och C.H.Jönsson en gång byggt, men som 1997 var i kommunens ägo, fick föreningen disponera första våningen.
Efter nära nog 10 år på Hamngatan visade det sig att HSB var intresserade av att köpa den stora tomten, riva huset och istället uppföra två höghus. Kommunen ville gärna sälja och köpet blev av.
Plötsligt stod museet utan lokal och goda råd var dyra. På hörnet av Bryggaregatan och Gråbrödersgatan finns det gamla sockerbrukskontoret, som sedan länge används som skola till Komvux. Skolan flyttade vid denna tid till nya lokaler och huset skulle fyllas med andra aktiviteter.
På initiativ av dåvarande kommunalrådet Egil Ahl bestämdes att i det gedigna huset skulle Trelleborgs Sjöfartsmuseum disponera första våningen. På andra våningen blev lokaler för Föreningen Gamla Trelleborg och Samkultur-Gränsgång och på tredje inhystes Föreningsrådet tillsammans med en lokal för utställningar.
Ett intensivt arbete vidtog för föreningen att genomföra flyttningen och några av de starkt engagerade och mycket kreativa medlemmarna genomförde på förvånandsvärt kort tid att i de nya lokalerna inrätta ett museum, som ganska påtagligt skilde sig från det man lämnade.
De många föremålen, insamlade, skänkta eller deponerade visas här på ett illustrativt sätt, där avsikten är att framhålla den historiska betydelsen för samhällets utveckling.
Fisket, som ända sedan långt bort i medeltiden varit en viktig yrkesgren för kustens befolkning, har fått en särskild avdelning.
Rederistaden Trelleborg framhålles i en stor särskild visning med många fotografier och där speciellt Trelleborgs Ångfartygs Aktiebolag, ett av Sveriges äldsta och största rederier från 1964 benämnt Malmros Rederi AB, genom sin Sjöfartshistoriska Stiftelse bidrager med många så väl historiska som moderna fartygsmodeller.
Postångare och tågfärjetrafiken upptar givetvis en stor del av museet och vackra originalmodeller av de gamla färjorna "Drottning Victoria", "Konung Gustav V" och "Starke" visas tillsammans med flera modeller av de nyare färjorna.